Noll motivation

Matten har inte lust. Med någonting. ALLT känns plötsligt för jobbigt och inte roligt, och matten har ingen aning om varför. Bara bläääää!

Vi släpade oss iaf ut till klubben för att träna lite med N ikväll. Det blev rätt mycket "stå still och håll käften"-träning men lite vettiga saker också. Fick till en helt suverän ingång med apporten i munnen så (peppar peppar osv) det momentet kanske det finns hopp om.

Tränade lite FF/LF också åt alla möjliga håll och kanter och det gick bra, han gick med superkontakt nästan hela tiden men det KAN kanske eventuellt troligen bero på att jag gick med bollen i handen... Qelle suprise, eller nåt.

Fick till sist en chans att träna hopp också och där verkar det gå framåt. Jag har funderat som faaan på hur jag ska lära hunden att hoppa från mig, och inga av dom "normala" lösningarna som folk har presenterat känns riktigt som om dom passar varken mig eller hunden. Sen började jag fundera... Hur gjorde jag sist, med sally? I gamla ettan skulle hunden hoppa samtidigt som föraren gick bredvid hindret, så varför inte starta så? sen får man ju jobba bort den hjälpen, men det känns ju inte så svårt? Har inget minne alls av hur jag lärde Sally varesig ettan eller tvåans hopp, men Sally är ju så okomplicerad och lär sig saker av sig själv-när hon har lust (vilket hon har en gång var sjätte månad). Men, har jag lärt EN hund det momentet bör jag väl kunna klura ut hur jag ska lära en hund till samma sak. Tycker man...

Nu körde jag på väldigt låg höjd och testade att gå mot hindret med honom samtidigt som jag kommenderade, och han hoppade fint. Till sist fick jag till ett jättefint hopp där jag bara lutade överkroppen framåt lite, så det där ska nog gå jättebra om jag bara tränar. Fördelen/nackdelen (jag kan inte bestämma mig för vilket) är att han vänder upp väldigt snabbt och vill ha belöningen som jag kastar över hindret... FÖRDELEN är att han knappast lär få några problem med själva sittandet sen när det är dags, NACKDELEN är att han hamnar väldigt nära hindret. Å andra sidan verkar han ju vilja ha det så, så det kanske går bra?

Har nästan bestämt mig för att strunta i appellen, jag får inte till spåret och eftersom jag känner mig så omotiverad till allt så känns det inte som om det kommer hända helt magiskt på 4 veckor... Hoppas att N kommer med dock, i så fall ska jag fråga om jag får åka med och se hur det går till, har ju aldrig sett en brukstävling förr.