onsdag 8 juni 2011

Ixen har varit på ögonlysning!

Han skulle egentligen ha varit lyst redan vid ett år, men det är rätt bökigt att ta sig iväg när det är skitlångt till den enda veterinär i närheten som ögonlyser, och så ska det ju gärna stämma överens med dom sällsynta tillfällen då det finns pengar i plånboken... Men nu är det gjort.

Weilern är ju en smula... Otillgänglig... Så jag var lite orolig att dom inte ens skulle få ta i hunden, det skulle ju inte vara första gången i så fall... Direkt vi kom in i undersökningsrummet så sa jag till alla som var där att INTE försöka hälsa på hunden, utan bara ignorera honom några minuter så han fick gå runt på egen hand, och dom var lydiga och gjorde som jag ville ;) Ixen spenderade ca 2 minuter med att låtsas som om dom inte fanns, han kollade på allt i rummet men undvek noggrant att se människorna i rummet... Sen gick han fram och slickade lite på dom, och så var han klar. När den ena ville försöka läsa av chippet genom att lite snyggt bara veva med läsaren i närheten av hunden så sa han HELL NO, så jag tog läsaren och läste själv. Sen fick han sitta på bordet och bli upphissad, och det var helt ok. Sen hälsade veterinären på honom, och det var också helt ok eftersom han redan fått kolla av henne i lugn och ro medan hon låtsades att han inte fanns. Börjar man locka på honom så blir det tvärstopp, då bara vägrar han bli hanterad.

Sen tog vet. på sig den där huvudbonaden dom har med lampa och grejer, och det var också ok tyckte weilern. Sen när hon ville börja peta på honom och lysa i ögonen så tyckte han det blev jobbigt så han lutade sig så långt bort han kunde komma, men då stod jag bredvid honom så han lutade sig bara in i famnen på mig och tryckte sig så gott han kunde bort från veterinären, med huvudet mot min axel, så jag fick ta spjärn ordentligt för att inte trilla... Men bortsett från att han försökte komma så långt bort han kunde så satt han stilla! Några få gånger var han på väg att fly, men några lugnande ord från matten och lite "kramande" så gick det bra ändå. Han satt kvar i min famn hela tiden och jag fick byta sida på bordet när dom ville byta öga, för då lutade han sig åt andra hållet så långt bort han bara kunde *S*

När vet. lyste med den vanliga huvudlampan så såg hon att han hade väldigt djup pupill och ville kolla närmare på det så hon bytte till en annan lampa, och sen ytterligare en annan för att kolla något annat och så slutligen en tredje lampa för att kolla något annat igen, men det var helt ok tyckte ixen. Han hade ju gärna sluppit, men så länge matten var där och kunde hålla emot så gick det bra. Sen var det en elev som också ville kolla lite, och vi bestämde att vi gör klart den riktiga undersökningen först så får hon kolla sen, så länge det är ok för hunden.Hade hon fått kolla "mitt i" undersökningen finns det risk att han hade vägrat slutföra den, men att testa efteråt är ju bara bra träning. Eleven fick lysa med huvudmnojen utan problem, men sen tog det stopp. Han backade så långt bak han bara kunde komma, och vägrade gå fram igen, och så började han hoppa till så fort någon rörde sig i rummet, han blev jättehispig, så det var ju tur att vi var KLAR då.

Jag tycker ixen var jätteduktig faktiskt. Med tanke på hur stora problem han har med hantering så är jag jättenöjd över att han ändå satt så pass stilla. Vet. fick tom droppa mer droppar i ögat på honom utan att han krånglade så värst mkt. Duktig Ixen!

Resultatet blev "Djup fysiologisk cup duplex, övrigt UA". Om jag fattade saken rätt så betyder det att pupillen är djupare än normalt. Alla hundar har en "grop" där men ixen hade en djupare än vanligt. Det är inget FEL, bara anmärkningsvärt typ.

Sen fick jag beröm för att jag hanterade min skiträdda hund bra.
"en sån här hund måste verkligen komma till en ägare som kan hantera den på ett bra sätt och det gör du, jättebra jobbat" Skoj! Klart man kramas lite med hunden när det behövs ;)


JÄTTETACK till Lillskuttan som körde oss!

Ixen hos veterinären

Halo och Opal väntar utanför

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar