Nu tar det sig med den lilla. Han hade fasliga besvär med att förstå att fotpositionen är samma oavsett hur matten står vänd inne i köket, men nu har det gett med sig och han kan till och med komma in i position på kommando, oavsett hur jag vänder mig. Han är oerhört snabb på att snappa upp saker, och när han kan dom så kan han dom även nästa gång! Han är så långt ifrån vad jag föreställde mig var en terrier som han kan komma, han är mer som en pytteliten brukshund. Oerhört begåvad hund!
Det KAN iofs ta rätt lång tid innan polletten trillar ned för honom. Jag har gått vidare till att försöka lära honom stanna på kommando, och det är hemskt svårt tycker han... Men tränar man några korta pass varje dag så torde väl även det trilla ner till sist.
Det stora djuret tränar på att ställa sig upp på kommando, utan att flytta på sig allt för mkt. Det är klurigt, men det tar sig! Sen fick han börja träna på avslutet till treans ruta, dvs att ligga ner och sedan komma in i fotposition medan jag rör mig framåt. Peace of cake, sa Ixen! FOT är ju ett moment som han kan i sömnen, han är fullkomligt trygg med vad som förväntas av honom där så att jag gick iväg en bit och kommenderade fot medan jag rörde mig var då rakt inga problem. Den övningen får jag flytta ut ganska snart, så att det kanske blir svårare.
Dom är duktiga, mina små pojkar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar